DELA
Du vet den där känslan när det är som att man är i en bubbla? Man vet att man är där, men det är lite surrealistiskt, som att man tittar ut på det som försiggår på andra sidan? Lite så var känslan när jag fick vara med om ASICS FrontRunners första internationella meetup i Neuss, Tyskland.

ASICS FrontRunner är ju helt nytt för oss i Sverige. För oss och för ett gäng andra länder. Helgen som gick var vi inbjudna att delta på första internationella träffen och jag var så lyckligt lottad att jag fick åka med. På plats var ytterligare runt 150 FrontRunners från runtom i Europa - många löparfrälsta på en och samma plats alltså!

Det var en gedigen agenda vi blev bjudna på. Körde igång med ett par träningspass redan på fredagen och jag blir fortfarande helt glad av att tänka på “Jumping fitness”, 45 min svettig träning på studsmatta. Galet kul! Testa det om du får chansen (själv funderar jag på hur jag ska lyckas övertala mitt gym att börja med den klassen…).

Lördagen innebar lopp på kvällen, och således ett mindre fysiskt ansträngande dagsprogram. Istället fick vi hänga på ASICS huvudkontor och lyssna på kloka människor prata om löpning och annat intressant, och så fick vi en sneak peek på kommande kollektioner (det kommer bli bra!).

 Neusser Sommernachtslauf

På lördag kväll var det dags för dagens höjdpunkt: ett lopp! Alltså, hur mycket älskar jag inte att springa lopp? Och hur magiskt var det inte att ladda upp för lopp med 150 lagmedlemmar? Vi gick som ett lämmeltåg genom staden till startområdet och vi som hade valt att springa 5 km startade först. Egentligen gillar jag inte att springa 5 km, det är liksom för kort för att ta det lite lugnt emellanåt, men för långt för att maxa hela vägen. Eller, det är ju inte för långt för att maxa, men det känns lite som att det inte går när man väl håller på.

Jag och Matilda startade loppet bredvid varandra och hamnade i ett tempo som fungerade rätt bra för oss båda. Vi hade inte planerat att springa loppet tillsammans, men det var så det blev! Jag sa visserligen till henne flera gånger att hon fick springa vidare före mig, men hon envisades med att vara en grym lagkamrat och peppade mig när det var tungt. Jag vet inte hur många gånger jag svor, sa att det nog gick lite för snabbt för mig och att jag nog hade lite svårt att andas. “Du kan visst andas!” sa Matilda och vi tog oss i mål på en tid som blev nytt pers på 5 km för mig. Under hela loppet fick vi dessutom sådan pepp från alla FrontRunners som skulle springa 10 km-loppet en stund senare så känslan när vi sprang i mål var ingenting annat än ren och skär glädje.

Efter dans hela natten och en vattenmelonrik hotellfrukost var det så dags  att åka hem på söndagen, trött men ändå full av energi. Somnade och sov i tolv timmar, man blir uppenbarligen trött av att umgås med löpare en hel helg. Men alldeles alldeles inspirerad. Nu vill jag inte göra annat än att springa! Eller jo, möjligtvis umgås med Frontrunners hela tiden, för herregud vad man har det roligt med sådana. 

skriven av
portrait

Ida Aspviken

Lärare from Göteborg

MINA DISCIPLINER
10k half_marathon trail
MINA DISCIPLINER
10k half_marathon trail

ASICS
FRONTRUNNER

På Instagram