Det finns så mycket som jag pratar om med mina patienter dagligen som är oroväckande för oss som samhälle, och det finns en utveckling gällande vårt rörelsemönster och beteenden som är alarmerande.

WHO har, på en global nivå, i uppgift att sätta riktlinjer och rekommendationer på hur mycket vi behöver röra på oss för att må bra. Folkhälsomyndigheten har samma uppgift, fast på nationell nivå. När man pratar om rörelse och fysisk aktivitet i den här bemärkelsen så menas just rörelse för att må bra, och för att förhindra sjukdom. Man menar med andra ord inte träning för att bli bättre eller bli snabbare. Det intressanta är rörelse ur ett hälsoperspektiv.
När det gäller våra barn och ungdomar, så lyder rekommendationerna att man bör få upp pulsen 60 minuter dagligen. Mellan 14 och 20% av våra svenska barn når dessa rekommendationer, beroende på vilken rapport man läser. Och det betyder att resterande 80-86% inte når rekommendationerna.
Allra värst är det bland tonårstjejer. Är det en slump att allt fler barn och ungdomar söker vård pga upplevd stressrelaterad psykisk ohälsa? Och är det en slump att det är flest tonårstjejer som skattar högt gällande psykiska symtom och upplever sig må dåligt?

En annan fråga är ju varför det är det så viktigt att röra på sig? Jo, till viss del är det viktigt för att en stor andel folksjukdomar (både kroppsliga sjukdomar och t.ex depression) faktiskt kan förebyggas av hälsofrämjande livsvanor. Men man kan även påverka sin inlärning- och koncentrationsförmåga.
Dessutom är det ju så att om man lyckas få till goda livsvanor och beteenden i ung ålder så påverkar det även hälsan senare i livet. Här har vi alltså stora potentiella hälsovinster både på individnivå och på samhällsnivå.
Otroligt skrämmande att endast 3% av våra barn och ungdomar lever hälsosamt enligt myndigheternas riktlinjer!
Utöver det här med att få till mer rörelse i vardagen så sitter i regel alldeles för mycket stilla. Sverige är ett av de länderna i världen som är allra mest stillasittande. Att vara just stillasittande en stor del av dygnet ökar risk för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes (bl.a) och det är oberoende av hur fysiskt aktiv man är i övrigt - man kan kalla det för "den aktiva soffpotatisen". Det räcker alltså inte med att klämma milen på morgonen, om man dygnets resterande timmar sitter stilla. WHO listar fysisk inaktivitet som 4:e orsak till för tidig död, och det är en större riskfaktor än högt blodtryck, högt blodsocker och rökning. Våra svenska barn och ungdomar sitter eller står stilla 70% av sin vakna tid, och en tredjedel av ungdomar sitter mer än fem timmar framför skärm dagligen, utöver lektionstid.
De senaste 20 åren har obesitas (dvs BMI > 30) och övervikt hos barn ökat kraftigt och i höstas publicerades en studie som rapporterade att fetma hos svenska 4-åringar ökat med över 30 procent i Sverige sedan 2018.
Jag är medveten om att det här blev en text med många siffror, och att det kan vara svårt att ta till sig. Men jag hoppas att budskapet når fram ändå.

Jag vet också att de allra flesta som läser det här är duktiga på att röra på sig. Men vi är i det stora hela en minoritet i samhället - frågan är hur vi kan sprida den glädjen vi själva finner med att röra på oss. Och hur kan vi engagera den yngre generationen?