Det är inte min mening att avförtrolla ansökningsprocessen till Asics Frontrunner — men det finns tyvärr ingen nedskriven hemlig formel som ligger inlåst i ett kassaskåp på högkvarteret i Stockholm. Ett kassaskåp som kan nås genom att i ninjadress ta sig över och under röda laserstrålar, spikfällor som slår igen bakom en, oskadliggöra alla säkerhetsvakter, ta av sig solglasögonen och borsta dammet av skuldrorna för att sen knäcka de sju koderna till kassavalvet — där det hemliga arket ligger och väntar. Det uråldriga arket som ska hållas upp när solen står som högst på himlen och de magiska orden som ska uppenbara sig till en formel. Nej det arket finns inte — tyvärr.
Men det finns dock en formel. En formel som maximerar ens chanser att komma med. Den är varken nedskriven eller uttalad — den har aldrig klätts i ord. Men den ligger där och guppar i det kollektiva medvetandet. Oansenlig och liten — ett stycke drivved på en vidöppen ocean.
Formeln
Att söka in är inte att förställa sig. Ej heller att förhäva sig. Samt ej heller att skicka fram sitt ställföreträdande alter ego. Det är inte att lyfta fram den man vill vara — eller den man tror att Asics vill att man ska vara. Det är så en kopia skapas — en låtsasfigur som inte finns. Det är inget fel med att vara snabb eller ha snygga bilder där man skuttar fram — men det är inte alltid det som är det mest intressanta.
Att söka in är — inte så mycket en yttre resa — mer en inre resa. Det är att klä av sig lite lätt, slå sig ner i skrivkammaren, ta ett djupt andetag, möta sig själv, sitt riktiga inre jag och halvnaket börja berätta lite om det. Vem är jag på riktigt och hur kommer löpningen in i mitt liv?
Asics Frontrunner vill inte ha en polerad pokal till det nya teamet. Det är ändå inte ett lyckad långvarigt äktenskap. De vill ha DIG till det nya teamet, ditt rätta jag, om du så kommer med rostig patina. De vill inte nödvändigtvis ha den uniformt estetiska och atletiska löparen, ständig positiv, presterande och lyckomaximerande. Nej det är mycket intressantare med det riktiga du. Berätta vem du verkligen är. Berätta din story. Berätta om bägge sidorna av ditt löparliv; solsida som skuggsida. Om du kan visa vem du är så maximerar du dina chanser att komma med. Det du trycker undan i din ansökning som känns för personligt och ovädrat är precis kanske det som du ska ha med.
Tänk själv när du känner att du kan relatera till någon — du vet det där som får dig att haja till när du följer någon på instagram. Det där som ligger inunder ord och bild. En känsla för personen. Något i personligheten som gör den personlig. Den där känslan som inte går att sätta fingret på.
Trots allt handlar nog mest om att vara sig själv — och då är man en vinnare hur ansökningsprocessen än går. Lycka till i ansökningen — jag vill att DU söker :)
skriven av
Anders Johansen
Leg. Fysioterapeut/Hälsoinspiratör från Linköping
Klubb: IK Nocout.se