.....och roligare förstårs. Tänk så mycket bättre man mår i kropp och knopp idag jämfört med 10-15 år sedan. Jag blir illamående när jag tänker tillbaka. Vi har bara en kropp och den ska räcka livet ut, kom ihåg det, så ta hand om den!

När jag var i tonåren, hade jag inte trott att jag skulle vara här där jag är idag. Jag gick inte en meter utöver det jag tyckte att jag behövde, till och med när mamma bad mig gå ut med soporna så gjordes det med en suck och helst skulle jag få en peng eller godisbit i handen som tack för det otroliga besväret. Varför skulle jag behöva röra på mig? Jag hade ju alltid varit smal. Jag kunde väl fortsätta utsätta min kropp för allt onyttigt, jag gick ju ändå inte upp i vikt. Tänk vad synen ändras tack vare att jag vaknade till, öppnade ögonen och sökte kunskap. Rörelse förlänger livet och gör det så mycket roligare. Både hjärta och hjärna gör ett stort glädjeskutt och måbra hormonerna festar loss ordentligt.

Jag har inte riktigt haft någon förebild gällande träning omkring mig under uppväxten, inga tränande föräldrar, förutom en syster dock men hon stod mest och hoppade på en stepup bräda i garaget till "bailando" , haha! Iallafall är de det som jag minns. Det var inte förrän mycket senare runt 20-års åldern som jag bad henne lära mig göra en situps! Oj vad vi skrattade. 

Det var här någonstans jag vaknade till och tog mig i kragen - och nu idag är träningen, hand i hand med nyttig mat för det mesta en stor del av att jag mår så mycket bättre just idag. Jag har mer kött på benen, jag utbildade mig till personlig tränare och löpcoach och har läst nutrion. Jag vet vad jag mår bra, (till och med den där bullen som jag blir sugen på ibland, rör mig inte i ryggen, balans kallas det visst) liksom det flesta egentligen gör, men vissa är mer disciplinerade än andra. Jag är glad att jag tog tag i det innan det var försent och nu vill jag förstårs och försöker varje dag att lära min dotter äta bra näringsrik mat och har gjort sedan hon fick testa smakportioner. Det kommer bli det viktigaste jag lär mitt barn, att äta varierat och näringsrik mat, att röra på sig,  leka och springa runt så ofta det går, vilket i nuläget inte är något problem, hon är överallt min lilla duracellkanin! Antagligen livet med en snart två-åring-aldrig stilla! Att röra på sig och vikten av att försöka äta bra för det mesta ska jag föra över till henne, det kommer hon tacka mig för när hon blir äldre, det tror jag allt!

I skrivande stund ligger jag i sängen och känner att nu skriker magen efter en god frukost! Så det ska den få!

/E

skriven av
portrait

Emilia Ström

Personlig tränare/Löpcoach/Undersköterska från Malmö



share instagram
Mina discipliner
Halvmaraton OCR/ Hinderbanelopp 10 km Traillöpning

Fler bloggar