Prestation - Gott arbete, bedrift, bragd, resultat
Jag har, precis som många andra, gått igenom perioder med löpningen som inte varit lika lustfyllda som andra perioder. Perioder där jag har hållit i en piska istället för en morot. Det har handlat om prestation och obalans. Jag säger inte att prestation i sig är fel tillvägagångssätt. Tvärtom har prestation gett mig fina resultat och hjälpt mig att hitta motivation i svåra stunder. Det är prestation kombinerat med obalans som ger mig en bajsmacka.
Jag återkommer ofta till prestation i alla områden i mitt liv. Detta kanske låter konstigt, men att prestera är en av mina största brister. "Hur kan det vara en brist att prestera?" tänker ni säkert nu. Det blir en brist då det ger mig negativa konsekvenser. Men prestation är en otroligt lurig brist att ha, för den ger en sååå många fördelar, fram tills den inte gör det.
Idag har jag lärt mig mycket om prestation och hur det verkar i mig. Jag presterar gärna i ALLT som jag tar mig för, det innefattar arbete, studier, relationer och träning. I min obalans till själva presterandet så har jag kopplat mitt självvärde till mina prestationer. När jag började att undersöka varför jag drivs av prestation och varför den i många fall tippar över till ett dåligt mående dök en fråga upp: "Vem är jag utan mina prestationer?" och frågan skrämde mig enorm. "Duger jag även om jag kommer försent till jobbet? Även om jag behöver göra en omtentamen? Även om jag är en trött flickvän? Även om jag inte lyckas nå mitt mål inom löpningen? Är jag bra nog utan mina prestationer?"
Detta var frågor som landade hos mig och som jag ibland återkommer till. Min resa med löpningen började helt prestationslöst. Löpningen var ett andrum för mig, något som gav mig tid att reflektera, ett lugn och sinnesro. Ungefär ett år in i löpningen började jag anmäla mig till tävlingar, jag tittade mer på mina tider på klockan och jagade PB'n. Tävlingar i löparsammanhang är ett otroligt roligt moment om du frågar mig. Det motiverade mig att träna oftare och hårdare. Problemet är inte tävlingarna, utan min relation till att prestera i alla områden i mitt liv. Siffror som minskar, fart som ökar, är en drivkraft för att fortsätta pressa mig själv. Jag är ingen elitlöpare, långt ifrån. Men jag tror många engagerade löpare kan känna igen sig.
Jag kom till en punkt där löpningen inte var rolig, den var inget andrum längre. Jag tänkte mest på siffrorna på klockan, jag kände ångest innan jag skulle ut på ett pass. Jag pressade mig för att få träningen gjord och valde bort annat i mitt liv som gav mig glädje. Jag hamnade i en obalans med att prestera i löpningen, vilket resulterade i ett dåligt mående och kärleken jag kände för löpningen var inte detsamma.
Men löpningen hade under lång tid gett mig stora positiva fördelar i mitt liv, min mentala hälsa var bättre, min fysiska hälsa var bättre och jag sov bättre om nätterna. När jag kommer till en punkt att jag presterar tills det inte är kul längre, brukar jag i många fall vilja sluta helt och hållet. Det är allt eller inget. Men löpningen var en så viktig del i mitt liv att jag bestämde mig för att försöka hitta tillbaka till den hållbara löpningen, där löpningen ger mig fördelarna utan att inbringa för mycket nackdelar.
Egentligen behöver vi inte vinna lopp för att få hälsofördelar, vi behöver inte ens springa snabbt eller mycket för att löpningen ska ha en stor avgörande roll till att vårt liv blir bättre.
- Mina tips för en hållbar relation till löpningen:
Fråga dig själv "varför gör jag det här?". Kika på dina motiv och dom är grundade i dig själv. Ibland finner jag att mina motiv inte är hälsosamma, då vill jag göra en förändring.
Att springa utan klocka ibland. Det är ett enkelt och lite provocerande tips för många haha. Men jag finner att det hjälper mig att hitta balans i löpningen.
Att göra ett oplanerat pass utan mål brukar också hjälpa mig, ofta är det dom passen som är roligast! Jag brukar försöka utforska och hitta nya vägar, vilket ibland leder till återvändsgränder och ibland till fantastiska platser.
Ett av mina bästa tips är att springa med vänner, ni kanske springer olika snabbt och har olika mål vilket leder till att vi behöver vara flexibla och anpassningsbara!
Om du är i en obalans med prestation inom löpningen hoppas jag något av mina tips kan hjälpa dig för att hitta tillbaka till det fantastiska som löpningen ger oss!
skriven av

Mica Stare
Sjuksköterska & Sport & Äventyrspedagog från Stockholm/Skellefteå
Åldersgrupp: 28
Coach: Jonny H.