Nej jag tycker inte det, att det är så farligt! Men är det irriterande och frustrerande ? Definitivt. Man kan inte alltid vara på topp som man brukar säga, och det är ju faktiskt helt sant.

Jag tror snarare det gör oss starkare och till och med smartare i slut ändan. Vi börjar reflektera över varför vi hamnade där och vad vi ska göra för att försöka undvika det så gott vi kan . Oavsett egentligen vad orsaken är till att lusten för stunden inte är vad den borde vara eller som den har varit, så tror jag det kommer någonting bra ut av det.

När man är skadad t.ex. Jag tänker på när jag skadade mitt knä för några år sedan. Löparknäet var ett faktum såhär i efterhand med tanke på den snabbt ökade träningsdosen, ifrån att ha startat från noll, i kombination med noll styrketräning. Det har jag lärt mig och det har gjort mig smartare, att nu veta vikten av att planera och träna smart, att ta det lugnt om man inte är van och öka successivt. Det lärde jag mig då.

Att inte kunna springa pga en skada är frustrerande och kan göra att du tappar motivationen till slut, men du kan oftast undvika många skador med rätt träning, rätta rörelser, som är anpassat för dig själv och ingen annan, som tar hänsyn till din kropps rörelsemönster och hur just den fungerar.

Och så har vi kanske det mest frustrerande av allt, som jag känner i dag efter att ha varit nockad i månader.

FÖRKYLNINGAR!

Från att tidigare knappt varit sjuk en gång om året så är det just denna förkylning som gör att min motivation är låg nu, mer än låg. Den är väl obefintlig skulle jag säga. Det spelar ingen roll hur mycket jag motionerar , andas frisk luft och försöker äta bra till 80 % (lussebullar står för resterande 20 %, men det är ju för tusan snart jul, haha) så blir jag inte av med den. Jag börjar nu tro att det är en graviditets förkylning , som man tydligen kan få.

Jag har många gånger tänkt att testa att köra lite lätta styrkeövningar hemma, utan att få upp flåset för mycket men det blir aldrig av. Det har gått för lång tid i detta motivationträsk utan det jag älskar och brinner mest för: rörelse! så jag tappar det ännu mer. Fruktansvärt frustrerande för att jag har viljan samtidigt, svår ekvation.

Jag behöver få känna mig stark igen, att jag gör något viktigt som får mig att må bra, för bebisen i magen, för min dotter jag redan har så jag orkar leka med henne fullt ut, att jag gör ett bra jobb som mamma, fru , vän och kollega, allt blir så mycket bättre och lättare när jag får träna, springa, lyfta, flåsa och stånka, det är ju den jag är. Inte att vara trött, energilös och knappt orka tänka klart.

Jag vet att det så småningom går över, motivationen kommer tillbaka, precis som den har gjort förr, jag kommer bli piggare , jag kommer orka mer, det vet jag.

Trytande motivation är inte alltid så farligt, du, liksom jag kommer ur det. Det går att påverka mycket själv, tänk positivt, gör va du kan så gott du kan, ät bra, sov bra, ta dig tid för återhämtning och vila! Träna smart och planera, planera om och prioritera om , om det behövs. Det är bara du som kan göra kloka val för dig själv och din kropp, det gäller bara att lyssna och ta in!

Kom ihåg, det är inte för alltid, du kommer tillbaka ifrån både skador, förkylningar och noll pepp och lust, förhoppningsvis fortare än vad du tror, med tålamod och vilja.

skriven av
portrait

Emilia Ström

Personlig tränare/Löpcoach/Undersköterska från Malmö



share instagram
Mina discipliner
Halvmaraton OCR/ Hinderbanelopp 10 km Traillöpning

Fler bloggar

Vill du veta mer om ASICS FrontRunner communityt?