Står verkligen soluppgången för förändring?

Jag skulle skriva om soluppgången som symbol men så kom jag tänka på en flod istället. Jag läste nämligen en bok en gång. En bok som handlade om en man som provade allt för att finna lyckan. Han bröt upp sitt äktenskap och begav sig ut som missionerande munk. Han var mycket framgångsrik, spred visdomar och fick mängder av följeslagare. Men han nådde varken sann upplysning eller lycka. Så istället provade han att leva ett liv i staden och var mycket framgångsrik i affärer och popularitet. Men fann inte heller där lyckan. Han tycktes bara bli mer och mer olycklig ju mer han försökte. Ja det gick ju så långt att han gick ner till floden och för att dränka sig.

Men nere vid floden så fastnade han med blicken på flodens flöde. Han såg hur floden rörde på sig. Hur den förändrades. Han såg hela tiden mot samma flodparti, men insåg att det ändå var en ny flod han såg hela tiden. Precis som livet självt tänkte han. Livet förändras hela tiden. Vi tror att vi kan kontrollera livet och att allt är utstakat. Men det kan vi inte. Livet förändras hela tiden. Och det är först när vi släpper taget och accepterar detta som vi verkligen kan finna lycka och upplysning. Då får vi ett öppet och vaket sinne som är eftergivligt för livets förändrande flöde. Precis som att varje dag, varje morgon och varje dags soluppgång är någonting helt unikt nytt. Livet föds på nytt varje morgon under soluppgången. 

Men kan vi verkligen tro på sån här saker? En flod som säger något om livet. Eller en solnedgång som står för förändring? Såklart vi kan. Jag är helt övertygad att det ger oss mening om vi gör det. Men är det verkligen sant att en solnedgång står för förändring? Jag säger så här. Det spelar ingen roll. Om vi ger det mening så får det mening. Vi liver i en tid där vetenskapen har blivit religion och vi har tappat kontakten med meningen. Jag tro det är bra att inte vara för mycket uppe i huvudet, i det rationella förnuftet. Jag tror det är viktigt och sunt att ta till sig lite av livets små mirakler runtomkring oss. Jag har vart med om helt fantastiska soluppgångar på alla möjliga platser i världen. Och varje gång känner jag det där något. Det där något som betyder något och som går igenom allting annat. Och även om vi inte ser soluppgången varje dag så kan vi lita på att den finns där. Den finns alltid där. Vi kan blunda ögonen och känna en trygghet i att den finns där, släppa taget och låta livet ge oss en ny dag.

#sunrisemind 
Application form

skriven av
portrait

Anders Johansen

Leg. Fysioterapeut/Hälsoinspiratör från Linköping


Klubb: IK Nocout.se

Mina discipliner
10 km Halvmaraton Maraton